Hello Africa!

Kanal5 har ett program med detta namnet där det är tänkt att Room Service-typerna ska bygga en skola i afrika. Låter som ett sjukt tråkigt inslag i en ännu tråkigare faddergala men programmet är helt sanslöst bra. Vi har producenten Joel som är lite småstörd och som helst vill att J. och M. ska röja minor, leva med milisgrupper osv. Därför tänker de först åka till Sudan och Darfurområdet men till slut inser de att det inte är en så bra idé. Tilläggas skall att ingen har någon riktig koll på någonting och det är väldigt mycket det löser sig nog-mentalitet. Underbart! Hursomhelst åker de till Etiopien istället. J. och M. tvingas besöka någon unge och hans morsa som håller på att dö och de känner sig sjukt smutsiga och illa berörda eftersom de verkligen inte vet hur de ska handskas med situationen. Poängen är att det är starkt på riktigt och inte Agneta Sjödin kramar barn vilket man bara känner antipati för. J. och M. reagerar som jag själv troligen skulle göra. Dessutom märker jag till min glädje att jag är intresserad på riktigt hur de ska bygga den där skolan, jag kan ha valt rätt utbildning. Problem uppstår dock eftersom de saknar massa tillstånd för att börja bygga och produktionsteamet har krav på sig att göra TV men de får inget material eftersom J. och M. inte gör något. Och det är här den geniala delen av programmet kommer, lika mycket som det handlar om skolbygget handlar det om inspelningen av programmet, det blir ett program om att göra programmet. Alla i hela produktionen, såsom ljudtekniker, producent och kameramän deltar och möten och liknande filmas.

Frågan är om jag blivit så här berörd av ett tv-program någonsin . Hade jag ansträngt mig lite hade jag kanske kunnat gråta en skvätt när en föräldralös unge som bor hos sin moster berättar att hon ibland klandrar honom för hans mors död och att han då brukar springa och gömma sig. Dessutom vill hon senare ge bort ungen till antingen J. eller M. Jag vet inte vem som är vem.

Vad har då detta med food challange att göra? Jo, precis som jag och Per har de det lite tufft på matfronten i Afrika.

För en mycket bättre och mer välskriven betraktelse av programmet: Dumburken